lördag...

Och jag har stortvätt. Eller vi har, men min sambo jobbar. Snart ska jag iväg till mina föräldrar med min dotter som precis somnade på mig. Där ska jag träfa en trevlig kvinna som är mamma till min första kompis i Sverige, som jag minns det. (Jag var två när mina föräldrar flyttade hit, men mina första minnen av just vänner är från Brandbergen där jag bodde när jag var...4 år.) Min kompis och hans mamma var från Östtyskland och vi från vad som då kallades Jugoslavien. Kommuniststats-igenkänning dvs. (För spänningens skull tänker jag inte avslöja vilka delar mina päron kommer ifrån.) (Eller jo, det är ju endå inte spännande; mamma kroat och pappa serb och så har vi österrikiska judar på pappas sida. Säkert annat med, som vi är omedvetna om). Denhär personen minns jag som en underbar och varm kvinna och jag har inte sett henne på mer än 20 år! Så det ska bli kul. Synd bara att sonen inte kommer vara där.

Igår kväll såg jag att jag har fått mail från en större modekedja som jag har sökt jobb hos. Jag är kallad på en tredje intervjuv. Jag trodde att det är kört, att dom har glömt mig och inte ens har hyfs nog att höra av sig och säga att jag inte har fått jobbet. Så jag blev glad. Om jag inte har fått det med om bakfoten så gäller det ett jobb på accessoar-avdelningen. Jag blir lättad och glad om jag får tjänsten.
Fast med tanke på hur kul jag har haft på min gamla skola dessa dagar så är jag inte lika skraj för vad som skulle hända om jag fastnade i det yrket istället för att jobba som designer. Jag skulle förmodligen trivas!
Nu ska jag duscha. Jag är lortig.