Blev bjuden på lunch idag av en kär vän. Det förgyllde dagen. Hon var lite nere och jag var det med, för att jag inser att vi och familjen kan ha det knapert ett bra tag till. Och att mina babydrömmar (vill ha nr2 snart) kanske kommer att komplicera saker ytterligare. Och det regnade och allt såg mörkt ut ett tag.
Min kompis är dödssjuk. Jag är en idiot som deppar över saker som bara kan bli bättre med tiden. Jag menar vad är det värsta som skulle kunna hända? Att jag jobbar med någonting som jag inte gillar. Buu-huu då!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar